Håller hoppet om ett bättre liv levande i lund
Föreningen Hållihopp hjälper ensamkommande ungdomar i Lund att växa som människor och att bidra till samhället. Genom att stötta dem till arbete och utbildning blir de en positiv kraft för Lund och gemenskapen i staden ökar.
Under 2015 sökte 163 000 människor asyl i Sverige. Bland dem fanns många ensamkommande barn och ungdomar från norra Afrika och Mellanöstern. Till Lund anlände cirka 300 ensamkommande med hopp om att beviljas uppehållstillstånd och en vilja att skapa en bättre framtid. Samtidigt som medier rapporterade om flyktingkrisen och Sveriges regering tog beslutet att stänga landets gränser funderade Lundabor på hur de skulle kunna hjälpa de nyanlända ungdomarna att integreras i samhället. En grupp vänner och bekanta gick från idé till handling och våren 2017 startades den ideella föreningen Hållihopp. Sedan dess har föreningen engagerat ett nittiotal ensamkommande i kommunen och anordnat bland annat fotbollsträningar, läxhjälp, simträning, middagar och coachning. Flera av ungdomarna har med föreningens hjälp fått körkortsstipendier, truckkortsutbildningar och arbete.
– Det är lätt att tänka att man inte har tid eller ork att engagera sig. Men vänder vi de här ungdomarna ryggen kan det bli problem i framtiden. Det drabbar både dem och oss. Om vi istället tar vårt ansvar kan vi hjälpa dem till inkludering i samhället så att de blir goda samhällsmedborgare, säger Mikael Lagerwall, kassör i föreningen.
Från kontaktfamilj till förening
Kajsa Bjurklint Rosenblad, ordförande i föreningens styrelse, berättar hur Hållihopp startade. För Kajsa började engagemanget med att hennes familj blev kontaktfamilj till en pojke från Afghanistan.
– Det var genom honom som vi fick en större inblick i hur de ensamkommande i Lund hade det. Vi ville göra mer, skänka saker till boendet, men det fick vi inte. Det var väldigt begränsat vad man från civilsamhällets sida fick göra. När vi hörde runt fick vi rådet att starta en förening, säger hon.
Kajsa Bjurklint Rosenblad och hennes man, Carl Rosenblad, diskuterade frågan med vänner. I mars 2017 var Hållihopp ett faktum. Idag består styrelsen även av Jonas Klevhag, Mikael Lagerwall, Sonja Lindlöf och Anders Sjöstedt. Till dem tillkommer verksamhetsansvariga och ett nätverk av Lundabor. Alla som arbetar med Hållihopp gör det ideellt. Föreningen är beroende av donationer för att kunna möta de ensamkommandes behov. Samarbeten med bland andra Crafoordska stiftelsen har varit avgörande för föreningens framgång och varje krona går direkt in i verksamheten för att på bästa sätt stötta ungdomarna.
Fotboll för gemenskap
För att nå ut till de ensamkommande i kommunen startade Hållihopp ett Korpenlag. De valde också att hyra en idrottshall på lördagskvällar. Där kunde ungdomarna samlas för att spela fotboll, umgås och få en första bild av föreningen.
– Många ensamkommande hade inget att göra på helgerna. De bara satt på boendena och några av dem hade börjat hamna i lite tvivelaktiga sammanhang. Lördagskvällarna blev viktiga eftersom vi kunde fånga upp dem, berätta för dem vilka vi är och prata förutsättningslöst, säger Kajsa Bjurklint Rosenblad.
Intresset för fotbollskvällarna var stort och genom dem byggde Hållihopp en relation till ungdomarna. Verksamheten växte med fler aktiviteter, bland annat middagar och en fest där ensamkommande och svenska familjer träffades. Styrelseledamoten Anders Sjöstedt arbetar som präst i Sankt Knuts kyrka, som många ensamkommande besöker för fika och läxläsning. Nu fick de också höra talas om Hållihopp.
– För att kunna hjälpa ungdomarna att ta sig in i arbetslivet måste du först ha byggt upp en relation till dem. De är ofta väldigt skygga och vana vid att nästan alla är emot dem. Därför spelar de mjuka värdena, idrotten och kulturen en väldigt viktig roll, framför allt i början, säger Sonja Lindlöf, ledamot i föreningens styrelse.
Saknar nätverk i Sverige
Middagarna har blivit en återkommande aktivitet i föreningens lokal i centrala Lund. Från början var många av killarna tillbakadragna, men i takt med att de lärde känna personerna bakom Hållihopp har de öppnat sig.
– Det blev snabbt en härlig stämning. Vi har intressanta samtal och ett ömsesidigt utbyte där vi lär oss av varandra om olika kulturer. Från början trodde de att vi var arvoderade av kommunen och det präglade relationen. Det tog ett tag för dem att förstå att vi gör det här för att vi vill och tycker att det är vår skyldighet, säger Mikael Lagerwall.
Få av de ensamkommande möter svenska ungdomar eller vuxna i andra informella sammanhang. Några har kontaktfamiljer eller svenskfödda kompisar som de har träffat genom idrottsföreningar, men de flesta saknar ett större nätverk.
– På middagarna kan de ställa frågor om hur det svenska samhället fungerar och hur svenskar tänker och agerar, säger Kajsa Bjurklint Rosenblad.
Fadderverksamhet, arbetsplatsbesök och midsommarfirande är andra exempel på föreningens aktiviteter som främjar möten med svenskfödda ungdomar.
Idag har föreningen regelbunden kontakt med ett sjuttiotal ensamkommande. De flesta av dem har fått uppehållstillstånd i Sverige och går i högstadiet eller på gymnasiet. Föreningens inriktning präglas helt av vilka behov som ungdomarna har. Hållihopp menar att en nyckel till framgång är att skapa sammanhang där ungdomarna uppmuntras till personlig utveckling och ansvarstagande. Det är viktigt att både stötta och ställa krav. Ungdomarna i Lund vill utbilda sig, skaffa sig ett jobb och egen bostad.
Sedan 2017 har därför Hållihopp anordnat läxläsning och jobbcoachningsmöten. Det är Sonja Lindlöf som i huvudsak ansvarar för jobbfrågan inom föreningen. Hon har återkommande kontakt med kommunen och med företag i Lund för att hitta arbetstillfällen, och det har lyckats över förväntan. Ett fyrtiotal ungdomar har fått individuell coachning av Sonja. Under 2018 ledde detta till 30 arbetstillfällen i form av extrajobb och tillsvidareanställningar på heltid. Till sommaren 2019 har ett fyrtiotal fått jobb inom hemtjänsten och äldrevården i kommunen. Andra arbetar på industri- och teknikföretag. Från föreningens sida gäller det att identifiera vad som gör ungdomarna anställningsbara, menar Sonja.
– Truckkort är ofta en förutsättning för att du ska kunna få jobb på lager eller i en industri. Med stöd från bland annat Crafoordska stiftelsen har vi kunnat hjälpa dem med det och ökat deras chanser att få jobb, säger hon.
Från middag till arbete
Att föreningen varit igång under två år innebär att Hållihopp har kunnat följa de ensamkommande och sett dem växa som människor. Föreningen har också fått ett kvitto på att arbetet ger resultat. Mikael Lagerwall förklarar processen:
– Det kan börja med att en kille kommer till fotbollen. Sedan dyker han upp på middagarna. Vi börjar prata och stämmer av hur vi kan stötta honom. Sonja kliver in och har en dialog med honom om utbildning och jobb. Han vill kanske jobba inom industrin men behöver ett truckkort. Då fixar vi en utbildning till honom, sen coachar Sonja honom vidare och matchar honom med ett jobb på Alfa Laval. Det är en häftig resa att följa.
Att jobba inom vården eller inom industrin är inte drömmen för alla, men det är ett steg i rätt riktning. Det ger inkomst och en värdefull punkt på CV:et som kan öppna dörrar till andra jobb eller egen bostad.
– Många är otroligt duktiga på matte, kemi och fysik och hade kanske en dröm om att bli något annat. De söker sig till vården då det är lättare att få jobb där. Vi säger åt dem att ta det stegvis och att de ska ha sitt mål kvar, säger Kajsa Bjurklint Rosenblad.
Tät dialog med kommunen
En utmaning som föreningen stött på är att ungdomarna riskerar att förlora sitt försörjningsstöd när de får lön, även om de endast arbetar under kortare perioder.
– Det innebär att de inte själva kan spara ihop till ett körkort. Ett sommarjobb kan bli en minusaffär för dem, förklarar Kajsa Bjurklint Rosenblad.
Fyra gånger om året träffar Hållihopp kommunen för att informera om föreningen och om hur det går för ungdomarna. Då diskuteras även hinder som uppstått, med hopp om att hitta konkreta lösningar för framtiden.
– Försörjningsstödet är inte konstruerat för den här gruppen utan för människor som faller genom samhällets alla skyddsnät. Vi behöver titta på om ensamkommande kan få ett annat slags ekonomiskt stöd. Ungdomarna vi har kontakt med är inte på bottenplattan, de är på startplattan, säger Sonja Lindlöf.
Med kommunen diskuterar de även de ensamkommandes bostadssituation. Några ungdomar har varit bostadslösa och blivit hänvisade till härbärgen. En kille som råkade ut för detta studerade på dagarna och jobbade extra på kvällarna. Han lyckades inte få tag på en egen lägenhet och var inte heller behörig att bo på kommunens boenden.
– Vi försöker hitta lösningar så att fler ungdomar kan hyra en egen bostad. En annan idé vi för fram är att kommunen skulle kunna börja med ett slags referensboende. Då kan killarna visa att de klarar sig själva vilket kanske gör det lättare för dem att få tag på en hyresrätt i ett senare skede, säger Mikael Lagerwall.
Skapar starka förebilder
De som är engagerade i Hållihopp har utbildats i traumamedveten omsorg, men det är ett medvetet val att inte rikta aktiviteterna till ungdomar som mår mycket dåligt.
– Vi tror att det finns andra som kan hjälpa dem bättre än vad vi kan. Däremot försöker vi skapa förebilder som kan inspirera och visa vägen framåt, säger Mikael Lagerwall.
Bakgrunden till varför de ensamkommande sökte sig till Europa och Sverige varierar.
– Alla kommer inte från krigsdrabbade områden.
En del av dem har flytt från en riktigt dålig tillvaro utan framtidsutsikter. Det påminner om när vi svenskar utvandrade till Amerika. De drömmer om ett bättre liv. Vi tar inte ställning i asylpolitiken utan hjälper dem som finns här att integreras i samhället, säger Kajsa Bjurklint Rosenblad.
Majoriteten av de ensamkommande i Lund är pojkar. Så ser det även ut i andra kommuner i Sverige. Hållihopp har kontakt med tre flickor. En av dem drömde om att läsa teknisk inriktning på gymnasiet. Men när hon slutade grundskolan saknade hon ett betyg. Skolan ville att hon skulle gå om ett helt läsår. Då ordnade Hållihopp individuell läxhjälp, i form av en coach som flickan träffade under sommarlovet.
– Det var först när vi kontaktade hennes studievägledare som hon blev tagen på allvar. Hon fick sitt betyg och började gymnasiet samma höst, säger Mikael Lagerwall.
Natur och nyföretagande
Under 2019 har Hållihopp kontaktat Lunds NyföretagarCentrum. Förhoppningen är att föreningen både ska hjälpa ensamkommande ut på arbetsmarknaden, men också att de själva ska kunna skapa jobbmöjligheter. I år ska ungdomarna även i högre grad vara delaktiga i att anordna och planera aktiviteter.
– Vi har tidigare testat att låta en ensamkommande vara ansvarig för fotbollen. På så sätt skapar vi ett socialt sammanhang där de också lär sig att ta ansvar. Under våren ska vi åka till Skånes djurpark. Då börjar vi med att läsa om allemansrätten på läxläsningen, sen är det några killar som får boka buss och några andra som ska ansvara för picknicken, berättar Kajsa Bjurklint Rosenblad.
Styrelsen är överens om att avveckla föreningen när den inte längre behövs.
– Vi gör inte det här för vår egen skull, även om vi också växer som människor på vägen. Vi gör det för de ensamkommandes skull och det är deras behov som styr, säger Mikael Lagerwall.
Än så länge fortsätter det att dyka upp nya ansikten på Hållihopps på aktiviteter. Ungdomarna som föreningen hjälpt till jobb kommer också tillbaka för att umgås.
– Det är inte som när man går en kurs och det sedan tar slut. Det är en längre relation. Vi lägger ner mycket tid på Hållihopp men vi har också fått något ovärderligt tillbaka, säger Kajsa Bjurklint Rosenblad.
