Holger Crafoord föddes 1908 i Stockholm, där han växte upp och tog studentexamen. Efter framgångsrika studier vid Stockholms Handelshögskola anställdes Holger Crafoord av Ruben Rausing och flyttade till Lund. Han förblev staden trogen livet ut och skulle påverka Lunds industriella framgångar fundamentalt.
Människan
Alf Erik Holger Lundquist föddes 1908 i Stockholm. Föräldrarnas äktenskap blev kortvarigt, och enda barnet Holger växte upp med modern Hanna. Hon kom från ett litet hemman i Ödestugu i Småland och hade öppnat en livsmedelsaffär i storstaden. Holger fick en kärleksfull uppväxt under de knappa omständigheter som rådde.
Affärsverksamheten drevs med stor möda, som modern parade med en fast beslutsamhet att hjälpa sonen till en gedigen utbildning. Holger tog studentexamen på Östra Real 1927 och förlade därefter sina studier till Handelshögskolan. Ekonomi och affärer hade varit en del av den unge mannens vardag sedan barnsben.
Ekonomi och affärer hade varit en del av den unge mannens vardag sedan barnsben
Under studierna vid Handelshögskolan i Stockholm upptäcktes Holger Crafoord av den skånske industrimannen Ruben Rausing och rekryterades 1930 som Handelshögskolans bäste elev till Åkerlund & Rausing 22 år gammal och blev därmed lundabo för resten av livet.
1935 gifte Holger sig med Anna-Greta Löfdal från Helsingborg och paret fick tre döttrar, Birgitta, Katarina och Margareta.
Mot slutet av sin levnad plågades Holger Crafoord av svår ledgångsreumatism och avled den 21 maj 1982. Därmed var en av Lunds stora personligheter genom tiderna borta.
Industrialisten
När Holger Crafoord anställdes i Åkerlund & Rausing inleddes ett mångårigt samarbete med Ruben Rausing som kom att göra ÅR till ett ledande europeiskt förpackningsföretag och leda till skapandet av Tetra Pak.
Redan 1939 – 31 år gammal – utsågs Holger Crafoord till vice VD i ÅR, och VD posten väntade några år senare. Hans rika personlighet, mångsidiga kunnande och erfarenhet, förmåga att ta konstruktiva initiativ, beslutskapacitet och vilja att ta ansvar, parat med en oprejudicerad och okonventionell syn på problemen var exempel på egenskaper som gjorde Holger Crafoord till en framstående företagsledare. Han hade också blivit delägare i ÅR till 25 %.
Livsmedelsförsäljningen blev under efterkrigsåren allt mer baserad på självbetjäning och detta innebar att fabriks- förpackade varor i ökande grad blev en nödvändighet.
Under dessa år föddes också idén till vad som skulle bli Tetra Pak i ÅR:s laboratorier.
Under många år drevs projektet i svår motvind innan genombrottet kunde skönjas i mitten på 1950-talet.
Finansieringen av tetraeder-projektet blev mycket betungande för ÅR och Holger Crafoords uppgift blev i hög grad att säkerställa finansieringen trots borgenärernas oro. Under många år var Holger Crafoord även vice VD i Tetra Pak med en tung ägarandel.
1965 beslöt paret Rausing och Crafoord att avyttra ÅR-innehavet. Förhandlingarna fördes av Holger Crafoord, som framgångsrikt sålde bolaget till Svenska Tändsticksaktiebolaget. Han utsågs också till styrelseledamot i detta och blev senare styrelsens vice ordförande.
Holger Crafoord hade ett annat projekt, som nu skulle kräva hans fulla engagemang, Gambro
Vid en tidpunkt, då de flesta skulle ha valt att pensionera sig – Rausing var då 70 år och Holger Crafoord 57 – valde Rausing att helt koncentrera sig på Tetra Pak. Holger Crafoord hade ett annat eget projekt, som nu skulle kräva hans fulla engagemang, Gambro.
Vid en middag hade han kommit att med urologiprofessorn Nils Alwall diskutera njursvikt och fått veta att sjukdomen kunde bekämpas om resurser för dialys, dvs artificiell blodrening, fanns att tillgå.
Detta krävde i sin tur att ett fungerande engångsfilter, en ”artificiell njure” kunde användas. I normalfallet ledde annars kronisk njursvikt till döden – man kunde på den tiden endast behandla akuta njursviktsproblem under kort tid.
Holger Crafoord engagerade sig direkt i projektet. Han bekostade det synnerligen riskfyllda utvecklingsarbetet med egna medel, och fem år senare kunde man använda det första exemplaret av en engångsnjure på en patient. 1968 introducerade man dialysatorn, filtret, i bred skala i Europa och under 1970-talet följde i snabb takt produktionsanläggningar i Tyskland, USA, Italien och Japan. Man sålde också en komplett dialysatorfabrik för licenstillverkning i dåvarande Sovjetunionen.
Parallellt skedde en snabb utbyggnad av marknads- organisationen; försäljningsbolag bildades i Tyskland, Schweiz, Nederländerna, Storbritannien, USA, Frankrike, Italien, Kanada och Belgien och fler skulle följa.
Det gällde inte bara att tillverka ett dialysfilter som var kostnadseffektivt. Behandlingsformen krävde också kvalificerad övervakningsutrustning, vilken också utvecklades inom Gambro, som blev ett extremt snabbväxande, högteknologiskt spjutspetsföretag. Samtidigt utvecklades nya produkter inom andra medicinska discipliner. Holger Crafoord var lika intresserad av dem alla.
Våren 1977 kom Gambro på allvar in i näringslivets rampljus. Då presenterades för första gången företagets finansiella uppgifter med överväldigande resultat. I tidningen Affärsvärldens årliga lönsamhetslista för 1976 låg Gambro först med över 30% avkastning på det arbetande kapitalet.
Holger Crafoord avled 1982 men Gambro levde vidare. Företaget genomförde 1983 en börsintroduktion, som kom att bli en av de mest övertecknade i den svenska börsens historia. Samtidigt kom behovet av en ny huvudägare att bli allt tydligare, och Sonesson-koncernen i Malmö trädde in som ny huvudintressent i bolaget. Den Crafoordska familjen och Stiftelsen behöll fortfarande en kontrollpost.
Det ursprungliga Sonesson-ägandet kom via Volvo över i Investment AB Cardo, vilket 1994 köptes upp av Incentive AB. 1995 lade Incentive i sin tur ett bud på samtliga utelöpande Gambro-aktier och såväl familjen som Crafoordska stiftelsen avyttrade sina innehav – Crafoordintressena upphörde slutgiltigt.
Filantropen
”Lycksalig den, som huvud har med hjärta i förbund”
Shakespeare-citatet ”Lycksalig den, som huvud har med hjärta i förbund” stämmer sällsynt väl på Holger Crafoord. Hjärtat talade ofta och det talade generöst. Som en sann filantrop verkade han under en lång följd av år.
Många institutioner, särskilt i Lund, har kunnat värdesätta betydande donationer. Det främsta exemplet är Crafoordska stiftelsen, som från en initial donation av Holger och några tilläggsdonationer kommit att växa till 4,4 mdr kr år 2022. Stiftelsen har hittills delat ut mer än 2,1 miljarder till gagn för vetenskaplig forskning men också till barn och ungdomar, handikappade, humanitärt behövande människor samt för kulturella och idrottsliga ändamål.
Enligt donators önskan är huvudinriktningen för Stiftelsens stöd vetenskaplig undervisning och forskning. Det finns inte någon prioritering mellan olika vetenskapliga discipliner, men naturligt nog har vetenskaper som medicin, naturvetenskap och teknologi med sina höga kostnader för materiel ofta kommit att väga tungt beloppsmässigt. Stiftelsens i särklass största enskilda engagemang är emellertid inom samhällsvetenskap; Holger Crafoords Ekonomicentrum vid Lunds Universitet byggdes under åren 1984-1997 med hjälp av 87 mkr från Stiftelsen.
Bland övriga större bidrag från Stiftelsen under åren kan som exempel nämnas anslag till Språk- och litteraturcentrum med 50 mkr, ombyggnader vid Kulturen med drygt 30 mkr, renoveringen av AF med 12 mkr samt bidrag till ombyggnaden av Palmhuset i Botaniska trädgården med 15 mkr samt bidrag till ett flertal riktade professurer vid Lunds universitet. Årligen ger Stiftelsen bidrag till Kungliga Vetenskapsakademien som tillskott till Crafoordpriset.
Ett annat exempel är Locus Medicus Lundensis, som förvaltar den fastighet i Lund, som under många år hade varit Holger Crafoords privatbostad.
När Holger Crafoord lämnade bostaden på Tunavägen donerade han den till en för ändamålet nybildad stiftelse med uppgift att äga och driva byggnaden som en tillflykt för Läkarsällskapet Lund-Malmö och Medicinska Föreningen vid Lunds universitet.
Kulturhistoriska föreningen fick också åtnjuta många bevis på Holger Crafoords personliga generositet, och eftermälet i Kulturens styrelse vid hans bortgång är värt att citera:
”I hans personlighet förenades till synes motsatta egenskaper – förmågan till saklig praktisk överblick och ett lidelsefullt engagemang i det han fann värdefullt att odla. Han var ett lysande exempel på den stora kraft, som kan utvecklas av den som valt att befinna sig på det förenade brofästet mellan de två så kallade kulturerna, den teknologiska och den humanistiska.
Med sin analytiska förmåga och sin fantasi sammansmälte han erfarenheterna från dessa världar och gav härav med slösande hand och aldrig sviktande intresse sitt ovärderliga stöd till oss.”
Men det finns en mångfald andra exempel på den Crafoordska generositeten.
Det mest omfattande är Anna-Greta och Holger Crafoords fond, som donerades till KVA 1980 för insatser inom matematik, astronomi, geovetenskaper med tyngdpunkt på ekologi samt biovetenskaper. Priset kan även tilldelas den som gjort framstående insatser inom reumatologi. Crafoordpriset om 6 mkr delas ut årligen till högt kvalificerade internationella forskare och eftersom prisområdena är valda så, att de kompletterar Nobelprisen, har Crafoordpriserna kommit att åtnjuta utomordentligt högt vetenskapligt anseende i hela världen. Priset överlämnas med H M Konungen som prisutdelare.
Men mänsklig omtanke behöver inte innebära stora insatser med pengar. I eftermälet efter Holger Crafoord berättade en anställd på Gambro att ”han var alltid fin och givmild mot personalen.
Vi kunde skicka räkningen för vår bowling direkt till honom, det var aldrig något knussel”. Holger Crafoord var genom hela sitt verksamma liv lätt att nå personligen för alla som önskade komma i direkt kontakt med honom – han förblev en högst vanlig människa.
Holger Crafoord blev uppskattad i vida kretsar, och hans CV belyser hans mångsidighet. Åtskilliga organisationer kunde genom åren dra nytta av hans utomordentliga kunnande och erfarenhet: sparbanken, arbetsgivareorganisationer, handelskammare, bolagsstyrelser, etc .
Två gator har uppkallats efter honom, Holger-Crafoord-Strasse i Hochheim am Main och i Hechingen i Tyskland, och listan på förtjänsttecken är lång. Den avslutades med att han postumt tilldelades Illis Quorum av tolfte storleken.
Han var en av Sveriges stora företagsbyggare i samhällets tjänst.