I år var det dags igen för en ny eftermiddag och kväll med Crafoordska stiftelsen på Skissernas Museum. Tema var ”Dåtid, nutid och framtid” och stiftelsen hade valt att fokusera på vad forskningen av dåtiden kan lära oss om framtiden. Att med hjälp av nutida tekniska landvinningar och gränsöverskridande forskarlag kunna besvara betydligt större frågor om vår samtid, räta ut dåtidens mysterier och förhoppningsvis kunna forma en ljusare framtid.
Emma Hammarlund, docent, avdelningen för translationell cancerforskning
Under en stor del av jordens historia fanns bara encelliga organismer, sedan exploderade djurlivet. Att djur utvecklades sent – när 85% av planetens tid passerat – och då geologiskt explosivt, är två aspekter av vår historia som vi ännu inte förstår. Tumörers utveckling av flercellighet kan ge oss ledtrådar till varför flercelliga organismer utvecklats under jordens historia och vad flercelleigheten kräver för att lyckas i ett evolutionärt perspektiv.
Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi
Med nya arkeologiska och naturvetenskapliga metoder kommer projektet ”Hallen på höjden” synliggöra det förflutna och forskare samarbeta tvärvetenskapligt på Lunds universitet. Genom att dokumentera huslämningar, dna, botaniska lämningar, djur- och människoben samt föremål under fyra år ska detta huskomplex analyseras på bland annat MAX IV och ESS så att vi kan få bättre kunskap om människors livsmönster och ritualer på hövdingagodset Uppåkra ca 100 f. Kr. till 1000-talet e. Kr.
Thomas Laurell, professor, avdelningen för biomedicinsk teknik
Lab-on-a-chip flyttar gränserna för vad som hittills varit möjligt när det handlar om molekylär analys av innehållet i enskilda celler. Den analytiska kemin och molekylärbiologin bidrar starkt till utvecklingen av mikrofluidik. För närvarande utvecklas studier av de flesta biologiska molekyler och makromolekyler: dna, proteiner och peptider, celler, antikroppar och antigener och sockerarter. Som i sin tur kommer underlätta t.ex. kliniska diagnoser och farmaceutisk forskning.
Nicolò Dell´Unto, professor i arkeologi
Nicolò Dell’Untos forskning är främst inriktad på utvecklingen av digitala metoder för undersökning och analys av arkeologiska utgrävningar, monument och föremål. Syftet är att undersöka hur digitala metoder bidrar till och påverkar arkeologiska undersökningar och våra tolkningar av det förflutna. Han använder sig av 3-D scanning, fotogrammetri och virtual reality. Hans digitala inriktning har hittills bidragit med dokumentation och tolkning av bland annat det romerska Pompeji och järnålderns Uppåkra.
Per Karsten, museichef, Historiska muséet
Peder Winstrup var den siste danske
biskopen i Lund, och den förste svenske. Han var också initiativtagaren till att grunda Lunds universitet i staden. Sedan Winstrups död 1679 har han vilat i Domkyrkan, men 2013 beslutade
Domkyrkoförsamlingen att kroppen skulle begravas på kyrkogården istället. Historiska museet tog då initiativet till att med den senaste vetenskapliga tekniken utföra en undersökning av Winstrups kvarlevor. En undersökning som gav var på gamla frågor och samtidigt ställde flera nya.
Stacey Ristinmaa Sörensen, professor i synkrotronljusfysik
Som forskare på några av världens största forskningsanläggningar har Stacey Ristinmaa Sörensen upplevt att den i Lund ibland är för splittrad. Mötesplatser där man delar sina idéer med varandra är viktiga och idag är hon
därför föreståndare för Pufendorfinstitutet. Ett tvärvetenskapligt institut vid Lund universitet som inrättades för att ge forskare från olika fakulteter möjlighet att under ett år arbeta tillsammans med ett vetenskapligt problem. Som en inkubator för tvärvetenskapliga idéer.
Guidad visning av Coronasamlingen – Statens konstråds nyförvärv 2021
Kvällen avslutades med mat och mingel
