År 1495 förliste kung Hans skepp Gribshunden i Ronneby skärgård. Där ligger det än idag bevarat på botten. Nu hoppas Charlotta Turner, professor i analytisk kemi, kunna ta reda på vilka livsmedel som fanns ombord genom att ta prover på skeppets trätunnor.
– Vattnet i Ronneby skärgård är bräckt och har extremt låg syrehalt, det är därför ett skepp av trä har kunnat hållas så intakt i över 500 år. Men så fort man tar upp träet i luften sätts nedbrytningen igång. Vi vill hitta det bästa sättet att kunna hämta upp prover, förvara dem och analysera dem, utan att de förstörs av kemisk eller mikrobiell nedbrytning.
Det säger Charlotta Turner, professor i analytisk kemi vid Lunds universitet. Hon och hennes forskargrupp kan genom bidrag från Crafoordska stiftelsen vara med i utgrävningen av skeppet Gribshunden, ett multidisciplinärt forskningsprojekt som leds av Brendan Foley, marinekeolog vid Lunds universitet. Charlotta Turner ska arbeta med provtagning och analys av tunnor från Gribshunden under ett års tid. Genom att jämföra prover från utsidan av tunnorna med prover från insidan hoppas de kunna säga någonting om vad som förvarades i dem för 500 år sedan.
Grunden i Charlotta Turners forskning är det som kallas extraktion, att utvinna molekyler ur material. Hållbarhet och miljövänlighet är någonting som legat i fokus för hennes arbete ända sedan doktorandtiden. För att extrahera molekyler ur olika material krävs nämligen någon typ av lösningsmedel.
– Precis som du använder hett vatten för att extrahera ut koffein när du brygger kaffe, måste du ha någon form av lösningsmedel som hjälper dig lösa ut molekyler inom kemisk industri. Vissa av dem är inte så bra för miljön och inte för hälsan heller.
I det arbete som Charlotta Turner och hennes forskargrupp gör använder de så kallad superkritisk koldioxid, koldioxid som genom justering av tryck och värme har tagit en form mellan vätska och gas. Att de använder koldioxid snarare än giftiga organiska lösningsmedel gör också att de inte förstör träet från Gribshunden.
– Många kemiskt framställda lösningsmedel kostar dessutom mycket energi att framställa, vilket också gör dem till miljöbovar.
Arkeologisk kemi är nytt för Charlotta Turner, men livsmedel har hon arbetat med länge. Intresset för hållbarhet sträcker sig längre än till vilka arbetsmetoder hon använder.
– Jag brinner litegrann för det här med att utnyttja restprodukter och avfall från industrin, att göra någonting bra av det och inte bara elda upp det eller slänga ut det på åkrarna.
Hon har tidigare bland annat forskat på extraktion av antioxidanter som används för att skydda livsmedel och andra varor, till exempel genom att utvinna karoten ur utsorterade morötter. Hon forskar nu också mycket på lignin, en aromatisk polymer som ingår i växtmaterial. I dagens pappersindustri eldar man upp ligninet, snarare än att ta tillvara på det.
– Om vi i stället hade tagit tillvara på ligninet hade vi kunnat utvinna massor av intressanta aromatiska molekyler, som vi idag framställer från oljeraffinaderier.
Det är också forskningen på lignin som förde henne till trätunnorna på Gribshunden. En rad forskare från olika discipliner arbetar med att analysera skeppet, men fram till nu har man saknat den analytiska kemin inom de arkeologiska utgrävningarna.
– Arkeologer har tänkt sig att det var rödvin man transporterade runt i skeppstunnor, men det finns såklart många andra möjligheter. Det är väldigt spännande att få koppla kemi till historia!
Text: Karin Bromander
