Crafoords vetenskapsluncher är en serie föreläsningar som lyfter fram forskning som har fått anslag från Crafoordska stiftelsen. Vetenskapsluncherna är ett samarbete mellan Crafoordska stiftelsen, Lunds universitet och Lunds stadsbibliotek.
Höstens föreläsningar genomförs under åtta onsdagar kl 12.00-12.45 på Lunds stadsbibliotek fr o m den 4 oktober t o m den 29 november.
Se nedan länk för information om föreläsningarnas ämnen.
Crafoordska stiftelsen beslutade vid styrelsemötet den 16 maj att bevilja 70 miljoner kronor till vetenskaplig forskning.
149 ansökningar beviljades bidrag enligt nedanstående fördelning:
Medicin & odontologi 31,9 mkr
Naturvetenskap & teknik 25,0 mkr
Samhällsvetenskap, ekonomi & juridik 5,7 mkr
Teologi & humaniora 7,4 mkr
Styrelsen beviljade även följande:
Årets Crafoordpristagare i biovetenskaper har visat i praktiken att Darwins teorier om naturligt urval stämmer. Med hjälp av nydanande studier av finkar och spigg har Dolph Schluter, University of British Columbia, Kanada gett oss kunskap om hur olika arter blir till.
Det började på Galapagosöarna. Med Rosemary och Peter Grant som handledare studerade Dolph Schluter samma slags finkar som Charles Darwin intresserade sig för på 1830-talet. Det handlade ursprungligen om en art av fink som invandrade från Sydamerika. När fåglarna anpassade sig till öarnas olika livsmiljöer utvecklades de med hjälp av så kallad adaptiv radiering till mer än ett dussin olika arter.
Framför allt var det näbbarna som skilde finkarna åt. Förvånande nog fann Dolph Schluter också att två arter som levde på samma ö ibland uppvisade större skillnader i näbbens storlek och form än arter som hade en ö för sig själva. Näbbens utseende spelade nämligen en avgörande roll för vilka slags frön fåglarna åt och individer som inte längre konkurrerade om samma föda hade större chanser att överleva och fortplanta sig.
Att arter bildas som en följd av naturligt urval i stället för slumpvisa mutationer brukar benämnas ekologisk artbildning. Dolph Schluter frågade sig nu om den här processen upprepar sig med andra arter under liknande omständigheter. För att få svaret på gåtan bestämde han sig för att titta närmare på den lilla fisken storspigg som lever i havet men också flera gånger vandrat upp i sötvattensjöar i bland annat British Columbia i Kanada.
Och helt riktigt – samma sak hände om och om igen i flera olika sjösystem. Spiggarna anpassade sig till sötvattenmiljön och fick andra egenskaper än när de levde ute i havet. Efterhand uppstod också skillnader mellan spiggar i en och samma sjö där vissa levde på botten medan andra simmade runt i vattenmassan. Olikheterna blev efter några generationer så stora att de inte längre parade sig med varandra.
– Med sina studier kunde Dolph Schluter visa att det som för Darwin var initierade tankar verkligen sker i naturen när förutsättningarna är de rätta. Han är utan tvekan en av våra främsta auktoriteter på vilken roll ekologin spelar för hur arter blir till och diversifieras, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi och ledamot av Vetenskapsakademien.
Dolph Schluter fortsatte sedan med att placera spiggar från havet i dammar med sötvatten. Tillsammans med sina kollegor kunde han då i realtid, och på detaljnivå, följa hur fiskarna förändrades genetiskt. Det naturliga urvalet innebar att fiskar med egenskaper som var viktiga för deras överlevnad förökade sig i högre grad än andra.
Som årets Crafoordpristagare i biovetenskaper tilldelas Dolph Schluter nu sex miljoner svenska kronor och blir en i en lång rad av framstående forskare som fått mottaga utmärkelsen tidigare.
– Att få det här priset och hamna i deras sällskap känns verkligen som något utöver det vanliga, säger han i en kommentar.
Motivering:
“för fundamentala bidrag till förståelsen av adaptiv radiering och ekologisk artbildning”
Årets pristagare i biovetenskaper tilldelas sex miljoner svenska kronor. Priset kommer att delas ut av kung Carl XVI Gustaf i samband med Crafoord Days i Lund och Stockholm, 8, 10 och 11 maj.
Dolph Schluter föddes i Montreal, Kanada, 1955. Han disputerade 1983 vid University of Michigan, Ann Arbor, Michigan, USA. Han är nu University Killam Professor på Zoology Department and Biodiversity Research Centre vid University of British Columbia, Vancouver, Kanada.
Crafoordpriset är ett av de stora internationella vetenskapliga priserna och delas ut i samarbete mellan Kungliga Vetenskapsakademien och Crafoordska stiftelsen. Ämnesområdena är valda för att komplettera Nobelpriset och växlar varje år mellan matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper samt polyartrit. Akademien ansvarar för att utse pristagare.
Crafoordska stiftelsen beslutade vid styrelsemötet den 16 november att bevilja bidrag för 5,8 mkr till verksamheter som stödjer personer med särskilda behov, till idrott, kulturell och konstnärlig verksamhet samt till övrig föreningsverksamhet.
Verksamhet för personer med särskilda behov, 1,9 mkr
Idrott, 1,8 mkr
Kultur, 0,9 mkr
Övrigt stöd, 1,2 mkr
Stiftelsen beviljade även:
Crafoords vetenskapsluncher är en serie föreläsningar som lyfter fram forskning som har fått anslag från Crafoordska stiftelsen. Vetenskapsluncherna är ett samarbete mellan Crafoordska stiftelsen, Lunds universitet och Lunds stadsbibliotek.
I höstens föreläsningar genomförs under åtta onsdagar kl 12.00-12.45 på Lunds stadsbibliotek fr o m den 5 oktober t o m den 30 november.
Se nedan länk för information om ämnen för respektive föreläsning samt se tidigare inspelade föreläsningar.
Crafoordska stiftelsen beslutade vid styrelsemötet den 18 maj att bevilja 65 miljoner kronor till vetenskaplig forskning.
138 ansökningar beviljades bidrag enligt nedanstående fördelning:
Medicin & odontologi 25,8 mkr
Naturvetenskap & teknik 24,6 mkr
Samhällsvetenskap, ekonomi & juridik 7,5 mkr
Teologi & humaniora 7,1 mkr
Styrelsen beviljade även följande:
