Studier om hur nya arter blir till belönas med Crafoordpriset
Årets Crafoordpristagare i biovetenskaper har visat i praktiken att Darwins teorier om naturligt urval stämmer. Med hjälp av nydanande studier av finkar och spigg har Dolph Schluter, University of British Columbia, Kanada gett oss kunskap om hur olika arter blir till.
Det började på Galapagosöarna. Med Rosemary och Peter Grant som handledare studerade Dolph Schluter samma slags finkar som Charles Darwin intresserade sig för på 1830-talet. Det handlade ursprungligen om en art av fink som invandrade från Sydamerika. När fåglarna anpassade sig till öarnas olika livsmiljöer utvecklades de med hjälp av så kallad adaptiv radiering till mer än ett dussin olika arter.
Framför allt var det näbbarna som skilde finkarna åt. Förvånande nog fann Dolph Schluter också att två arter som levde på samma ö ibland uppvisade större skillnader i näbbens storlek och form än arter som hade en ö för sig själva. Näbbens utseende spelade nämligen en avgörande roll för vilka slags frön fåglarna åt och individer som inte längre konkurrerade om samma föda hade större chanser att överleva och fortplanta sig.
Ekologin spelar roll
Att arter bildas som en följd av naturligt urval i stället för slumpvisa mutationer brukar benämnas ekologisk artbildning. Dolph Schluter frågade sig nu om den här processen upprepar sig med andra arter under liknande omständigheter. För att få svaret på gåtan bestämde han sig för att titta närmare på den lilla fisken storspigg som lever i havet men också flera gånger vandrat upp i sötvattensjöar i bland annat British Columbia i Kanada.
Och helt riktigt – samma sak hände om och om igen i flera olika sjösystem. Spiggarna anpassade sig till sötvattenmiljön och fick andra egenskaper än när de levde ute i havet. Efterhand uppstod också skillnader mellan spiggar i en och samma sjö där vissa levde på botten medan andra simmade runt i vattenmassan. Olikheterna blev efter några generationer så stora att de inte längre parade sig med varandra.
– Med sina studier kunde Dolph Schluter visa att det som för Darwin var initierade tankar verkligen sker i naturen när förutsättningarna är de rätta. Han är utan tvekan en av våra främsta auktoriteter på vilken roll ekologin spelar för hur arter blir till och diversifieras, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi och ledamot av Vetenskapsakademien.
System av dammar
Dolph Schluter fortsatte sedan med att placera spiggar från havet i dammar med sötvatten. Tillsammans med sina kollegor kunde han då i realtid, och på detaljnivå, följa hur fiskarna förändrades genetiskt. Det naturliga urvalet innebar att fiskar med egenskaper som var viktiga för deras överlevnad förökade sig i högre grad än andra.
Som årets Crafoordpristagare i biovetenskaper tilldelas Dolph Schluter nu sex miljoner svenska kronor och blir en i en lång rad av framstående forskare som fått mottaga utmärkelsen tidigare.
– Att få det här priset och hamna i deras sällskap känns verkligen som något utöver det vanliga, säger han i en kommentar.
Motivering:
“för fundamentala bidrag till förståelsen av adaptiv radiering och ekologisk artbildning”
Årets pristagare i biovetenskaper tilldelas sex miljoner svenska kronor. Priset kommer att delas ut av kung Carl XVI Gustaf i samband med Crafoord Days i Lund och Stockholm, 8, 10 och 11 maj.
Om pristagaren
Dolph Schluter föddes i Montreal, Kanada, 1955. Han disputerade 1983 vid University of Michigan, Ann Arbor, Michigan, USA. Han är nu University Killam Professor på Zoology Department and Biodiversity Research Centre vid University of British Columbia, Vancouver, Kanada.
Om Crafoordpriset
Crafoordpriset är ett av de stora internationella vetenskapliga priserna och delas ut i samarbete mellan Kungliga Vetenskapsakademien och Crafoordska stiftelsen. Ämnesområdena är valda för att komplettera Nobelpriset och växlar varje år mellan matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper samt polyartrit. Akademien ansvarar för att utse pristagare.