Bröderna Robin och Fredrik Kahn forskar båda på immunförsvaret, men inom olika discipliner. Precis när de bestämde sig för att forska tillsammans slog covid till. Kombinationen av reumatologi och infektionsmedicin blev plötsligt högaktuell.
– Nu forskar vi tillsammans, men från början kommer vi från två helt olika infallsvinklar.
Det säger Robin Kahn, som är pediatriker och forskar om barnreumatism. Han intresserar sig för varför immunförsvaret ibland överreagerar, som det gör vid reumatism. Fredrik Kahn arbetar också som specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, men inom infektion. Hans forskning riktar in sig på interaktionen mellan immunsystemet och infektioner.
Fredrik Kahn berättar att till en början var immunsystemet en väldigt viktig del av infektionsforskningen. Sen kom antibiotikan och då flyttade mycket fokus till att i stället bekämpa mikroorganismer.
– Mycket har vi löst med antibiotika, men vi har inte löst allt. Samtidigt ser vi en ökad resistens. Nu måste vi inte bara vara mikrobiologerna vid patientens sida, vi måste vara immunologerna också. Det är det hela min forskning handlar om, säger Fredrik Kahn.
– Och min forskning riktar också in sig på att kunna modellera kroppens immunologiska svar. Men då inte på infektion utan autoimmunitet, säger Robin Kahn.
Hos en person som får reumatism triggas immunförsvaret, trots att det inte har någonting att bekämpa.
– När du får din reumatiska sjukdom, hur kan man återställa balansen hos de vita blodkropparna så att de blir lagom aktiverade? Du vill inte ha för mycket inflammation och du vill inte ha för mycket antiinflammation, för båda två kan vara farliga för kroppen, säger Robin Kahn.
– En liknande situation kan vi se hos en som får infektion. Du vill bli sjuk för att bekämpa den, men ibland blir den balansen fel – du blir för sjuk eller för lite sjuk. Varför? Och hur kan man gå in och påverka det? säger Fredrik Kahn.
Trots att de kom från olika discipliner insåg Robin och Fredrik Kahn att det fanns likheter i deras forskningsmetoder. De hade båda två anslag från Crafoordska stiftelsen när de bestämde sig för att jobba tillsammans i forskarmiljön.
– Då slog covid till. Och plötsligt stod vi där och såg hur folk dog av covid med cytokinstorm, med ett totalt överaktivt immunförsvar, säger Robin Kahn.
Våren 2020 arbetade båda två med forskningsprojekt med finansiering från Crafoordska stiftelsen. Men när pandemin slog till ändrades alla förutsättningar.
– Det gick ju inte att göra någonting annat än att rikta in sig på covid. Det spelade ingen roll om det inte var exakt det man råkade ha sökt pengar för just då, det var det som var tvunget att göras, säger Robin Kahn.
Precis som patienter i deras tidigare forskning visade nu covidpatienter upp immunförsvar som reagerade alldeles för mycket eller alldeles för lite. Och de insåg ganska snabbt att deras pågående projekt redan var utformade för att också kunna innefatta covidpatienter.
– Det behövdes bara lite småförändringar. I stället för att börja på noll så fanns det system redo, metoder uppsatta och folk som kunde metoderna. Vi kunde ta det vi såg rakt in till labbet, i system som redan var färdiga, säger Fredrik Kahn.
– Anslagen från Crafoordska och att vi redan var igång med forskningsprojekten var helt avgörande. Att söka medel tar tid, när man plötsligt hamnar mitt i en pandemi så kan man inte sätta sig ner och skriva en ansökan. Då måste man ju i stället bara köra, säger Robin Kahn.
Parallellt med forskningen arbetade de båda två kliniskt med covid-patienter. Fredrik Kahn blev tillsammans med en kollega från infektionsmedicin ansvarig för att skriva PM om metoder och behandlingsriktlinjer i Region Skåne.
– Och då tog vi med reumatologer som Robin i det arbetet. Det fanns ju ingen erfarenhet av det här, inte heller på den kliniska sidan. Under ett års tid träffades vi varje dag för att diskutera alla Skånes svårast sjuka.
Till en början riktades mycket forskning mot akuta patienter. Idag har de också kunnat se hur forskning som påbörjades innan pandemin kan vara relevant på nya sätt.
– Vi har ju haft forskningsprojekt som handlar om långtidseffekter efter infektion, men det har inte varit stort intresse kring de här frågorna tidigare. Men nu finns det en möjlighet att inkludera patienter med post-covid i gruppen. I det senaste anslaget jag fått från Crafoordska står de med, säger Fredrik Kahn.
Det är också viktigt att komma ihåg att patienter med post-covid inte är en homogen grupp, säger både Robin och Fredrik Kahn.
– Vi ser dels patienter som har varit svårt sjuka och har symptom i efterhand. Andra har varit lindrigt sjuka och fortsätter trots det ha långdragna symptom. Vi måste förstå de olika grupperna ner på en cellulär och molekylär nivå för att förstå vad som är fel, säger Fredrik Kahn.
– Det är ju också någonting vi tittar på inom reumatologin. När du får ett långdraget symptom, vad är det som händer? Det är lätt att bara titta på vilka mediciner som fungerar mot tillståndet, men vi måste ställa oss frågan varför det händer, säger Robin Kahn.
Text: Karin Bromander
