Med två tomma händer men med framåtanda, god utbildning och klokskap etablerade sig Holger Crafoord som framgångsrik entreprenör och industrialist. Han hade förmågan att entusiasmera sina medarbetare, och längs en väg fylld av ibland framgång men också med hårda förhandlingar och svåra beslut, lyckades Holger Crafoord vinna respekt och tillgivenhet hos dem han mötte.

När Holger Crafoord anställdes i Åkerlund & Rausing inleddes ett mångårigt samarbete med Ruben Rausing som kom att göra ÅR till ett ledande europeiskt förpackningsföretag och leda till skapandet av Tetra Pak.

Redan 1939 - 31 år gammal - utsågs Holger Crafoord till vice VD i ÅR, och VD posten väntade några år senare. Hans rika personlighet, mångsidiga kunnande och erfarenhet, förmåga att ta konstruktiva initiativ, beslutskapacitet och vilja att ta ansvar, parat med en oprejudicerad och okonventionell syn på problemen var exempel på egenskaper som gjorde Holger Crafoord till en framstående företagsledare. Han hade också blivit delägare i ÅR till 25 %.

Livsmedelsförsäljningen blev under efterkrigsåren allt mer baserad på självbetjäning och detta innebar att fabriks- förpackade varor i ökande grad blev en nödvändighet.

Under dessa år föddes också idén till vad som skulle bli Tetra Pak i ÅR:s laboratorier.

Under många år drevs projektet i svår motvind innan genombrottet kunde skönjas i mitten på 1950-talet.

Finansieringen av tetraeder-projektet blev mycket betungande för ÅR och Holger Crafoords uppgift blev i hög grad att säkerställa finansieringen trots borgenärernas oro. Under många år var Holger Crafoord även vice VD i Tetra Pak med en tung ägarandel.

1965 beslöt paret Rausing och Crafoord att avyttra ÅR-innehavet. Förhandlingarna fördes av Holger Crafoord, som framgångsrikt sålde bolaget till Svenska Tändsticksaktiebolaget. Han utsågs också till styrelseledamot i detta och blev senare styrelsens vice ordförande.

Vid en tidpunkt, då de flesta skulle ha valt att pensionera sig - Rausing var då 70 år och Holger Crafoord 57 - valde Rausing att helt koncentrera sig på Tetra Pak. Holger Crafoord hade ett annat eget projekt, som nu skulle kräva hans fulla engagemang, Gambro.

Vid en middag hade han kommit att med urologiprofessorn Nils Alwall diskutera njursvikt och fått veta att sjukdomen kunde bekämpas om resurser för dialys, dvs artificiell blodrening, fanns att tillgå.

Detta krävde i sin tur att ett fungerande engångsfilter, en "artificiell njure" kunde användas. I normalfallet ledde annars kronisk njursvikt till döden - man kunde på den tiden endast behandla akuta njursviktsproblem under kort tid.

Holger Crafoord engagerade sig direkt i projektet. Han bekostade det synnerligen riskfyllda utvecklingsarbetet med egna medel, och fem år senare kunde man använda det första exemplaret av en engångsnjure på en patient. 1968 introducerade man dialysatorn, filtret, i bred skala i Europa och under 1970-talet följde i snabb takt produktionsanläggningar i Tyskland, USA, Italien och Japan. Man sålde också en komplett dialysatorfabrik för licenstillverkning i dåvarande Sovjetunionen.

Parallellt skedde en snabb utbyggnad av marknads- organisationen; försäljningsbolag bildades i Tyskland, Schweiz, Nederländerna, Storbritannien, USA, Frankrike, Italien, Kanada och Belgien och fler skulle följa.

Det gällde inte bara att tillverka ett dialysfilter som var kostnadseffektivt. Behandlingsformen krävde också kvalificerad övervakningsutrustning, vilken också utvecklades inom Gambro, som blev ett extremt snabbväxande, högteknologiskt spjutspetsföretag. Samtidigt utvecklades nya produkter inom andra medicinska discipliner. Holger Crafoord var lika intresserad av dem alla.

Våren 1977 kom Gambro på allvar in i näringslivets rampljus. Då presenterades för första gången företagets finansiella uppgifter med överväldigande resultat. I tidningen Affärsvärldens årliga lönsamhetslista för 1976 låg Gambro först med över 30% avkastning på det arbetande kapitalet.

Holger Crafoord avled 1982 men Gambro levde vidare. Företaget genomförde 1983 en börsintroduktion, som kom att bli en av de mest övertecknade i den svenska börsens historia. Samtidigt kom behovet av en ny huvudägare att bli allt tydligare, och Sonesson-koncernen i Malmö trädde in som ny huvudintressent i bolaget. Den Crafoordska familjen och Stiftelsen behöll fortfarande en kontrollpost.

Det ursprungliga Sonesson-ägandet kom via Volvo över i Investment AB Cardo, vilket 1994 köptes upp av Incentive AB. 1995 lade Incentive i sin tur ett bud på samtliga utelöpande Gambro-aktier och såväl familjen som Crafoordska stiftelsen avyttrade sina innehav - Crafoordintressena upphörde slutgiltigt.

Holger Crafford på ÅR, 1957

Holger Crafoord på ÅR, 1957

H M Konungen besöker ÅR, 1963

H M Konungen besöker ÅR, 1963

Laget bakom engångsnjuren

Laget som gjorde engångsnjuren möjlig - (fr.v) Nils Alwall, Arne Johansson, Holger Crafoord, Lennart Östergren, Olof Hagström, Carl-Axel Björkengren.

Holger Crafoord visar utvecklingen av Gambros dialysator

Holger Crafoord visar utvecklingen av Gambros dialysator