Skissernas museum och Crafoordska stiftelsen

Skissernas museum

Skissernas Museum vid Lunds universitet är ett unikt museum för den skapande processen och konst i de offentliga rummen. Det är också Sveriges enda universitetsmuseum med samlingar av modern och samtida konst. Arbetet fortskrider för att museet ska bli en mötesplats för gränsöverskridande samverkan och tvärvetenskapliga diskussioner kring såväl offentliga rum som kreativitet och den skapande processen i stort – en kärna i den vetenskapliga forskningen. Med sitt läge mitt på Kunskapsstråket i centrala Lund kan museet fungera som en hjärtpunkt för staden och universitetet. Crafoordska stiftelsens intresse och stora engagemang för detta arbete har en enorm betydelse för museets utveckling och har under det senaste året möjliggjort stora satsningar som avsevärt bidrar till det övergripande arbetet med att förverkliga museets potential.

När Ragnar Josephson, professor i konsthistoria vid Lunds universitet, grundade Arkiv för dekorativ konst 1934 kombinerade han intresset för konstnärliga processer med det som på hans tid kallades dekorativ konst eller monumentalmåleri och monumentalskulptur. Den offentliga konsten var ett fruktbart fält då konstnärer för denna typ av uppdrag oftast gjort många förstudier där arbetsprocessen kan följas från tidigt idéstadium till det färdiga verket. Här finner vi en av anledningarna till museets dubbla fokus på den kreativa processen och konst i de offentliga rummen.

Idag erbjuder detta dubbla fokus stora möjligheter för museet. Diskussionen kring offentliga rum ser annorlunda ut i vår tid än vad den gjorde för bara några decennier sedan. Konstnärer arbetar mer och mer med tillfälliga rum och involverar ofta betraktare och förbipasserande. Med den digitala teknologin har det offentliga rummet expanderat och innefattar inte bara fysiska rum utan också virtuella. På samma sätt är den kreativa processen uppmärksammad på ett helt annat vis idag. En stor del av den samtida konsten handlar om processer och inom många olika fält – från naturvetenskap och teknologi till ekonomi och entreprenörskap – reflekterar man aktivt över frågor kring idéutveckling. Överhuvudtaget är det tydligt att skissen och skissandet spelar en grundläggande roll i många sammanhang.

När Ragnar Josephson lanserade sin idé i början av 1930-talet blev de svenska samtida konstnärerna omedelbart intresserade: det fanns ingen annan som vid denna tid uppmärksammade deras skissmaterial. Samlingen byggdes upp succesivt under 30-talet och Prins Eugen skänkte de första verken. Denna kungliga förbindelse var betydelsefull och flera av hans verk hänger fortfarande i museets svenska sal. Många av tidens framstående konstnärer följde hans exempel och museet har stora samlingar från den här tiden med verk av konstnärer som Georg Pauli, Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén och många andra.

1960-talet var en särskilt rik period i museets historia och det är då huvuddelen av den internationella samlingen med det franska materialet kom till museet. Bland de betydande verk från 1900-talets början och mitt som finns representerade på museet kan nämnas fullskaleskisserna av Henri Matisse för Rosenkranskapellet i Vence i södra Frankrike, Sonia Delaunays storslagna dukar för luftfartspaviljongen på världsutställningen i Paris 1937, blyglasfönster, mosaiker och teckningar av Fernand Léger samt målningar av Jean Dubuffet och Amedée Ozenfant.

Idag röner dessa verk stort internationellt intresse och flera av dem har under senare år lånats ut till betydande museer i Paris och London. En annan grundläggande del av museets internationella samling är det mexikanska materialet med skisser och verk av framför allt första och andra generationens muralmålare, konstnärer som Diego Rivera, José Clemente Orozco, David Alfaro Siqueiros och Juan O’Gorman. Det är sällsynt att den här typen av material finns i Europa och över huvud taget finns mycket lite utanför Mexiko och USA.

Offentlig konst utgör en viktig historisk källa inte bara ur ett konstvetenskapligt perspektiv. Den synliggör också samtida strömningar, identitetsskapande attityder, politiska maktrelationer, demokratiska processer och estetiska värderingar. Museets omfattande arkiv ger därför tillsammans med samlingen av skisser forskare en möjlighet att ta del av såväl den offentliga konstens tillblivelse som offentliga debatter kring verken, jurymotiveringar, recensioner samt konstnärernas egna tankar kommunicerade i brev och personliga anteckningar. Detta blir inte minst viktigt i förhållande till skisser för projekt som aldrig realiserats. Frågor kring vem som beställer ett verk, vem som betalar och vem som egentligen bestämmer vilket verk som väljs är centrala för alla diskussioner kring de offentliga rummen.

Sammantaget blir detta material en viktig källa för all typ av forskning kring frågor som rör offentliga rum och vem som egentligen bestämmer över dessa. Skissernas Museum är dessutom ofta den enda resurs som finns att tillgå då man söker information om hur offentliga konstverk ursprungligen gestaltades. I diskussioner kring bevarande och när konstverk ska vårdas eller renoveras är denna information ovärderlig.

Utöver samlingen och tillfälliga utställningar med både samtidskonst och historiskt material erbjuder museet en rik programverksamhet med föreläsningar, konserter, debatter och filmvisningar. Den skapande verkstaden bedriver omfattande pedagogisk verksamhet för både barn och vuxna och museet samverkar sedan länge med regionens skolor. Onsdagsaftnar och helgverkstäder för familjer är väletablerade inslag liksom de många offentliga och beställda visningarna av museet som genomförs varje vecka.

Museet samverkar också med många av Lunds universitets utbildningar och studenter från avdelningar som Sten K Johnsons Centre for Entrepreneurship, Arkitektskolan, Skrivarskolan och Institutionen för kulturvetenskaper använder regelbundet museet för övningar.

Museets unika inriktning intresserar också forskare, studenter, företag, institutioner och allmänhet från hela världen och museet tar årligen emot ett stort antal forskar- och studentbesök samt förfrågningar om utlån av konstverk till utställningar både i Sverige och internationellt.

Skissernas Museum har inlett ett förvandlingsarbete som med respekt för tradition och historia ska föra museet in i framtiden. Förvandlingen består av tre delar där alla delar är lika viktiga – det handlar om att ta ansvar för museet som helhet. Den inre förvandlingen är ett grundläggande moderniseringsarbete på både ett konkret och ett konceptuellt plan med syftet att öka tillgängligheten, användargraden och besöksupplevelsen. I detta arbete rustas museets insida upp och museet ser över alltifrån hur samlingen presenteras till hur nya tekniker kan förmedla vad museet handlar om och tydliggöra de berättelser och frågeställningar verken ger upphov till. Den yttre förvandlingen är ett utbyggnadsprojekt där museet med början efter sommaren 2015 bygger en ny entré och restaurang samtidigt som innergården täcks över och görs mer användbar. Målet är att projektet ska bidra till att förbättra museets möjligheter att fungera som en mötesplats över ämnesgränserna där studenter möter såväl studenter från andra fakulteter som icke-studenter och där akademin möter världen utanför universitetet.

Den tredje och sista delen av förvandlingsprojektet, den undre förvandlingen, handlar om att omhänderta och digitalisera samtliga de drygt 27 000 två- och tredimensionella skisser i olika tekniker och material (med verk av närmare 1000 konstnärer från 30 olika länder) som finns i museets samling – världens största samling av skisser och förarbeten till offentlig konst. Detta tvååriga forskningsförberedande infrastrukturprojekt genomförs med generöst stöd från Crafoordska stiftelsen och Riksbankens Jubileumsfond med målet att göra Skissernas Museum till ett centrum för forskning kring offentlig konst och den skapande processen. Projektet resulterar i en unik kunskapsbank som underlättar och främjar denna forskning i och utanför Sverige samtidigt som det tillgängliggör ett svåråtkomligt material för en bred allmänhet. Projektet gör det möjligt att i framtiden visa delar av samlingen på museets webbplats i virtuella utställningar där besökare kan ta del av skisser som aldrig tidigare visats eller aldrig kommer att visas på grund av sitt ömtåliga material. En webbsatsning på längre sikt, där hela databasen tillgängliggörs, skulle öka möjligheten att använda samlingen för olika målgrupper, framför allt personer som inte fysiskt kan ta sig till museet på grund av exempelvis geografiska skäl eller funktionsnedsättning.

Museets öppna ateljé där besökarna får träffa och följa konservatorns arbete på nära håll

Museets öppna ateljé där besökarna får träffa och följa konservatorns arbete på nära håll

Vid digitaliseringen görs en systematisk genomgång av samlingarna och därmed på samma gång en nödvändig inventering. Oförtecknat material registreras, skador dokumenteras och åtgärdas och bevarandeförhållandena ses över. Att konstnärer använder sig av billiga och icke-beständiga material i sina arbetsprocesser är snarare regel än undantag och skisserna är därför ofta väldigt sköra och tål inte frekvent hantering. Digitaliseringen innebär för framtiden att det ömtåliga originalmaterialet besparas från onödigt slitage, vilket inte minst är viktigt för ofta efterfrågat material.

Det är inte ovanligt med skisser i full skala, vilket kan innebära upp till 20 meter långa skisser eller fem meter höga tredimensionella modeller. Henri Matisses fullskaleskisser till väggmålningarna i Rosenkranskapellet i Vence eller skisserna till de mexikanska muralmålningarna är bara några exempel. I projektet fotograferas skisserna eller skannas högkvalitativt enligt standard för bildlagring. De högupplösta bildfilerna länkas till museets databas där användaren kan zooma in på små detaljer så att originalskisserna bara i undantagsfall behöver tas fram manuellt. Museet kommer nu att kunna skicka kvalitativa bildfiler på skisser till forskare, studenter, institutioner och andra intressenter. Detta innebär en effektivisering av arbetet samtidigt som tillgängligheten till samlingarna ökar avsevärt.

I infrastrukturprojektets förlängning utvecklar Skissernas Museum en innovativ audioguide med syftet att öka tillgängligheten till och förståelsen för museets samling. Härmed kan ett hittills svårtillgängligt material i museets magasin och arkiv levandegöra utställningarna och bidra till en mångdimensionell och pedagogisk presentation av samlingen på olika språk. Projektet, också detta med stöd från Crafoordska stiftelsen, riktar sig till såväl gamla som nya besökare, där unga vuxna utgör en angelägen målgrupp.

Tematiska ljudspår kompletteras i en enkel portabel läsplatta med visuellt material som konkretiserar och fördjupar berättandet. I anslutning till berättelserna aktiveras verken på museets väggar och golv av nyfotograferade skisser från samlingen, filmklipp, fotografier och konstnärsintervjuer.

Då samlingen huvudsakligen består av skisser till verk i offentliga rum möjliggör denna presentationsform en levande förmedling av de färdiga verken i sin miljö. Detta skapar nya dimensioner i museiupplevelsen och erbjuder möjligheter att utforska samlingen och fördjupa förståelsen för den ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. I en tid av snabb utveckling för Lund och regionen kan en modern och kvalitativ förmedling av samlingen på ett museum med inriktning på skapandets process bidra till en vital diskussion kring kreativitet och idéutveckling.

Betydelsen av Crafoordska stiftelsens långvariga engagemang för Lund och Lunds universitet går inte att överskatta. Den kunskap som finns i stiftelsen har bidragit till viktiga och högkvalitativa satsningar inom och utom universitet och det är med stor tacksamhet som Skissernas Museum nu med stöd från stiftelsen kunnat anta utmaningen att på olika plan vidareutveckla museet för att museet ännu bättre ska fungera som en drivkraft i diskussioner kring konsten i de offentliga rummen och spela en roll som kreativ mötesplats för gränsöverskridande samtal kring den skapande processen.

Patrick Amsellem
Museichef

Internationella salen med Marta Pans modell i förgrunden och verk Sonia Delaunay på väggen

Internationella salen med Marta Pans modell i förgrunden och verk Sonia Delaunay på väggen

Marianne Lindberg De Geers modell för Jag tänker på mig själv, 2005

Marianne Lindberg De Geers modell för Jag tänker på mig själv, 2005

Sonia Delaunays storslagna dukar Instrumentpanel och Propeller utställda på Musée d’art

Sonia Delaunays storslagna dukar Instrumentpanel och Propeller utställda på Musée d’art Moderne de la Ville de Paris, 2014–15

Föreläsning för Arkitektskolans studenter

Föreläsning för Arkitektskolans studenter

38 Dokumentation av infrastrukturprojektet: fotografering, konservering, demontering och registrering av verk i samlingen

Dokumentation av infrastrukturprojektet: fotografering, konservering, demontering och registrering av verk i samlingen

Pedagogisk verksamhet vid Henry Moores fullskalemodell för Hill Arches

Pedagogisk verksamhet vid Henry Moores fullskalemodell för Hill Arches