Lunds universitet och Crafoordska stiftelsen

Crafoordska stiftelsen är genom sin historia och nutida verksamhet särskilt förknippad med Lund och Lunds universitet, även om omfånget för dess verksamhet är långt vidare än så och även om nyare högskolor i södra Sverige nu också får del av anslagen. Under sin drygt 25-åriga historia har Stiftelsen haft mycket stor betydelse för Lunds universitet.

Ett sätt att visuellt illustrera och få konkret grepp om Stiftelsens betydelse är att gå runt på campusområdet i Lund. Nära Ideon, Maxlab och Lunds tekniska högskola, LTH, ligger Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, förkortat EHL. Den finns i det arkitektoniskt tilltalande Holger Crafoords Ekonomicentrum, som har tillkommit genom omfattande donationer från Crafoordska stiftelsen, ca 90mkr. Tre sammanbyggda hus - Holger Crafoords Ekonomicentrum 1, 2 och 3 - bildar detta centrum. De tre byggnaderna uppfördes 1988 - 1998 för att tillgodose ökade krav på en modern arbetsmiljö

Holger Crafoords Ekonomicentrum är en samlingsplats för studenter, forskare och annan personal. Här bedrivs dagligen utbildning och forskning, här möts lärare och studenter, men här arrangeras också forskningskonferenser och seminarier, gästföreläsningar och arbetsmarknadsdagar. Genom sin rådgivande kommitté har EHL god samverkan med ledande personer särskilt i sydsvenskt näringsliv. EHL har härigenom blivit ett viktigt nav i det sydsvenska och svenska näringslivet och i finansvärlden.

Ekonomihögskolan blev under min tid som rektor en egen fakultet inom Lunds universitet. Genom hårt kvalitetsarbete har EHL fått en allt bättre och framgångsrik utbildning och forskning. Några fina internationella rekryteringar har stärkt den internationella profilen. EHL står sig bra i konkurrensen med Handelshögskolan i Stockholm.

Genom denna utveckling illustreras i praktiken hur ett omtalat personligt möte mellan en stor industrialist och en vetenskapsman – Holger Crafoord och Nils Alwall - på sikt kunde bidra till en dynamisk utveckling av både universitet och näringsliv.

Intill UB-parken, nära GeoCentrum, Universitetssjukhuset, BMC och Skissernas museum ligger Språk- och litteraturcentrum, dagligen kallat SOL-Centrum. Det har blivit en succé, både som byggnad och verksamhet. En avgörande förutsättning var en donation om sammanlagt 40mkr till projektering och inredning från Crafoordska stiftelsen. Det var ett högst medvetet beslut att satsa inte bara på ekonomi och medicin utan också på humaniora i vid mening.

Inom SOL-centrum finns numera all språk och litteraturvetenskap inom LU. Ett Humanistlaboratorium i källaren har förnyat forskning och samverkan med andra fakulteter och dragit till sig externa medel. Från att tidigare ha varit spridda på olika och alltför små miljöer finns nu allt samlat med gemensam infrastruktur och – vilket också var förhoppningen – alltmer samverkan i utbildning och forskning.

Mitt i hjärtat av Lund, i Lundagård, ligger den vackra byggnad som inrymmer Lunds universitets historiska museum, LUHM. Museet hade en bekymmersam tillvaro under flera år och blev till slut nära nog ett museum över en förgången museikultur. Universitetet tvekade, men till slut beslöts att LU finansierar med en grundplåt. Därefter har en fantastisk utveckling ägt rum, pådriven av ett radarpar med föreståndaren Per Karsten och ordföranden Stig Persson, och av de häpnadsväckande fynden i Uppåkra.

Crafoordska stiftelsen har bidragit till denna utveckling. Genom en donation på senare år har museet fått möjlighet att inreda och presentera Kilan Stobaueus´ kuriosakabinett. Stobaeus var en legendarisk lundaprofessor, mest känd som en enögd men vidsynt lärare till den unge Linné.

Intill historiska museet ligger Kulturen, som inte tillhör Lunds universitet men som i hög grad understötts av Crafoordska stiftelsen. Jag hoppas att samverkan alltmer kan utvecklas mellan Kulturen och LUHM, dessa närliggande och för Lund så viktiga institutioner. De planer som tidigare fanns att av Tegnérplatsen skapa en öppen och inbjudande plats borde förverkligas. Här möts och kan ännu mer knytas samman Kulturen med Universitetshistoriska museet, Historiska museet, Akademiska föreningen med öppningar mot Lundagård och Universitetsplatsen. Vilken café- och samlingsplats för både turister, gäster och lundabor!

Crafoordska stiftelsens betydelse för Lunds universitet framgår också av bidrag till en rad viktiga professurer. Vanligen prövas först professuren noga av respektive fakultet, sedan ansöks och i flera fall har förslagen beviljats, ofta genom att Stiftelsen ger finansiering i tre-fem år varefter fakulteten får ta över ansvaret.

Inom medicinska fakulteten har professurer i t ex njurmedicin och medicinsk inflammationsforskning beviljats liksom ett stort anslag till djurhuset på Biomedicinskt centrum. Den operationsrobot som donerats till Universitetssjukhuset i Lund har inte bara medfört tillgång till en nydanande operationstekniker utan även klinisk forskning inom flera specialiteter. En donation har gått till utveckling av forskningssamarbete med Stanford University.

Inom EHL har företagsekonomi, ICT och redovisning fått bidrag till professurer. Centrum för Europaforskning har tilldelats 10 mkr. Även molekylär proteinvetenskap har fått bidrag till en professur.

En professur i Mänskliga rättigheter tillhör de senare bidragen. Det är ett ständigt aktuellt ämne såväl i Sverige och Europa som globalt. Inom humaniora- teologi och samhällsvetenskap har byggts upp eftersökta utbildningar i mänskliga rättigheter för icke-jurister och nu ska forskning etableras. Tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet och den juridiska fakultetens satsningar kommer detta att bli ett kraftcentrum inom Lunds universitet för studium av mänskliga rättigheter.

Crafoordska stiftelsen har också tagit ett utmärkt initiativ att stödja besök av t ex gästföreläsare och gästprofessorer, som kortare perioder kan vistas i en miljö och tillföra kunskap och stimulans.

Ett annat sätt att illustrera Stiftelsens betydelse är att erinra sig de hundratals personer som fått bidrag till olika ändamål i samband med de reguljära årliga utdelningarna. De finns i huvudsak i två grupper, dels de som fått forskningsanslag, främst yngre forskare inom alla fakulteter, dels de som fått mindre bidrag till resor, datorer mm, främst doktorander och studenter.

Beträffande de eftersökta forskningsanslagen har policyn generellt sett varit att de ska gå till yngre forskare på postdoc-nivå som håller på att etablera sig med egen forskning och som inte ännu fått de riktigt stora anslagen. Just denna period i forskarkarriären är omvittnat en svår tid med osäker framtid och få anslag. De etablerade och mer seniora forskarna med stora anslag har därför i huvudsak inte beviljats bidrag. Konkurrensen är hård och en noggrann prövning av Stiftelsens vetenskapliga råd ligger till grund för besluten. För alla yngre forskare i karriären har dessa bidrag betytt starkt stöd både ekonomiskt och som uppmuntran.

Särskilt doktorander inom främst samhällsvetenskap och humaniora-teologi har under många år fått ett mycket stort antal mindre anslag till exempel för resor till konferenser och inköp av egna datorer. För dessa yngre personer har detta haft stor betydelse i den egna utvecklingen och arbetssituationen.

Crafoordpriset är ett i den internationella forskarvärlden välkänt och prestigefyllt pris på 4 mkr i ämnen som inte har Nobelpris. Styrelsen har arbetat för att pris och utdelning ska knytas mer till Lund, eftersom detta är hemorten för Stiftelsen. Ingenting i donationsbestämmelserna hindrar detta. Pristagarna utses på liknande sätt som nobelpristagarna av Kungliga Vetenskapsakademien och priset utdelas årligen av Konungen. Genom en överenskommelse med KVA kommer prisen att i fortsättningen bli mer uppmärksammade inte bara i Stockholm utan också i Lund. Genom föreläsningar och besök från världsledande forskare och pristagare kommer berörda forskningsmiljöer vid universitetet att stimuleras.

Lunds universitet befinner sig i framgång och förvandling. Det har enligt sin strategiska plan som mål att tillhöra de ledande bland Europas universitet, vilket betyder att flera miljöer ska befinna sig i världsledande klass. Det har under senare år tagit positionen som Sveriges ledande forskningsuniversitet med stora framgångar i fråga om externa forskningsanslag. Omsättningen ligger numera runt 5,5 miljarder kronor per år. Vad betyder Crafoordska stiftelsen i det sammanhanget?

Under min rektorsperiod fick jag överblick över universitetets hela verksamhet och hade dessutom ansvar för strategiska satsningar och prioriteringar. Jag insåg då tydligt Stiftelsens betydelse och den är stor. För det första är själva storleken på de samlade anslagen numera uppe i över 800 miljoner kronor, vilket är imponerande och tyder bland annat på en skicklig förvaltning. För det andra kan var och en snabbt inse att flera stora projekt inte kunnat sättas igång utan stödet från Stiftelsen. Jag har nämnt några, t ex Holger Crafoords Ekonomicentrum, SOL-centrum och alla professurerna, men jag har också nämnt de återkommande årliga bidragen till forskningsprojekt och resor. Utan dessa bidrag hade Lunds universitet inte nått upp till sin nuvarande nivå av ett ledande och attraktivt universitet. Ofta har Crafoordska stiftelsen kunnat gripa in där angelägenheten varit mycket hög men finansiering varit svår att åstadkomma.

Bidragen från Crafoordska stiftelsen har helt enkelt varit enormt berikande för universitetet och jag önskar att alla inom den stora organisationen blir medvetna om detta. Som tidigare rektor under en sexårsperiod för detta universitet kan jag bara säga: Tack Crafoordska stiftelsen! Det fina är inte bara själva bidragen utan engagemanget och kunskapen i Stiftelsen och bland dess medarbetare, ordföranden genom många år Margareta Nilsson och nu Ebba Fischer, VD Lennart Nilsson och hela styrelsen.

Det är bara högsta kvalitet som gäller och det är i sin tur ett krav tillbaka till Lunds universitet, en utmaning som driver universitetet till framgång och förvandling!

Göran Bexell

art2008_01

Foto: Per Lindström

art2008_02

Foto: Roger Lundholm

art2008_03

Foto: Per Lindström