Crafoordska stiftelsen och Medicinska fakulteten i samarbete

Medicinska fakulteten vid Lunds universitet är en forskningsintensiv fakultet. Forskningen utförs inom många olika delar av medicinen. Man kan exempelvis nämna de områden som blivit av regeringen särskilt utsedda som strategiska forskningsområden vid Medicinska fakulteten i Lund – diabetes, cancer, stamceller, neurovetenskap och epidemiologi, men man kan lika väl nämna andra mycket stora områden som hjärt- och kärlsjukdomar, infektionsmedicin och rörelseorganens sjukdomar. Man kan i stort sett nämna vilket sjukdomsområde som helst – inom medicinska fakulteten finns forskare som bearbetar just detta och det med stor framgång. Crafoordska stiftelsen har starkt bidragit till denna utveckling. Jag menar att Medicinska fakulteteten inte hade varit där den är idag utan ett hängivet, mångårigt och troget stöd från Crafoordska stiftelsen.

Medicinsk forskning är mycket intressant eftersom den beskriver och karaktäriserar biologiska processer som har ett tydligt medicinskt intresse. Men den medicinska forskningen har inte enbart ett egenvärde i sig, att öka kunskapen. Medicinsk forskning står också i sjukvårdens tjänst. I själva verket är det så att för att hälso och sjukvården ska kunna utvecklas krävs medicinsk forskning. Det finns flera olika typer av medicinsk forskning. En typ är den experimentella medicinska forskningen som tar sin utgångspunkt i biologiska frågeställningar och som ofta utnyttjar djurförsök, celler och vävnader. Experimentell forskning för ny kunskap allt närmare medicinska användningsområden likaväl som den tar kliniska observationer till laboratoriet för att utreda dessa i detalj. En annan typ av medicinsk forskning är den kliniska forskningen. Detta är den medicinska forskning som för att kunna utföras kräver tillgång till patienter och som utvecklar nya behandlingsformer, nya diagnostiska möjligheter och som förbättrar uppföljning av patienter efter genomförda behandlingar.Slutligen finns det också hälso- och vårdvetenskaplig forskning som tar sin utgångspunkt i hälsoaspekter av sjukdom och ofta för forskningen ett steg vidare in i samhället och ut i befolkningen. All typ av medicinsk forskning har som mål att utveckla den medicinska kunskapen och föra in denna i hälso- och sjukvården och ut i samhället på olika nivåer för att förbättra sjukvården och hälsosituationen för patienterna och befolkningen.

För att den medicinska forskningen ska utvecklas optimalt krävs duktiga forskare och excellenta forskargrupper. Men det räcker inte. Det krävs också en samverkan och närhet mellan forskare, mellan olika typer av forskning och mellan forskningen och hälso- och sjukvården på olika nivåer.

Vid Medicinska fakulteten har vi målmedvetet arbetat för att utveckla denna närhet genom att vi utvecklat tre större centra – BMC (Biomedicinskt centrum) i Lund, HSC (Health science center) i Lund och CRC (Clinical research center) i Malmö – ochdetta i nära relation med framförallt universitetssjukvården inom Region Skåne. Vi har också en alltmer spirande samverkan med kommunerna runt om i Skåne och med forskningscentra och sjukvård på andra sidan Sundet. Denna närhet kompletterar den omfattande nationella och internationella samverkan som många av våra forskare har med andra forskargrupper.

Men för framgångsrik forskning krävs också resurser – resurser som ofta saknas. Medicinsk forskning är dyr och den utveckling vi sett under de senaste decennierna är att Medicinska fakultetens möjligheter att själv finansiera forskningsprojekt har urgröpts. Det finns många skäl till detta, men en konsekvens av det allt större beroendet av externa forskningsmedel är att forskarna för att kunna genomföra sina forskningsprojekt är alltmer beroende av att söka forskningsmedel externt, d.v.s. utanför universitetet, i exempelvis statliga forskningsråd och olika stiftelser.

Trenden under senare år har varit att allt mer extern finansiering går till riktade större centrumbildningar och nätverk. Detta har varit positivt, men har samtidigt lämnat en viktig grupp, kanske den allra viktigaste gruppen, i en skör situation. Denna grupp är de yngre forskarna, de som framgångsrikt disputerat och nu ska fortsätta sin karriär och vidareutveckla idéerna. Ofta är det de yngre forskarna som står för de mest nydanande idéerna, idéer som inte stelnat utan som för forskningen och kunskapen framåt, idéer som bryter ny mark. Men för dessa är finansieringen extra besvärlig då de ofta inte hunnit få den meritering som krävs för de tyngre anslagen. För forskningens framtid vore det därför tragiskt om inte denna framtidens forskargeneration kunde fortsätta. Här har Crafoordska stiftelsen tagit ett ytterst stort ansvar. Under en följd av år har man delat ut sammantaget mycket stora medel till just denna grupp. Därigenom har stiftelsen varit en av de viktigaste garanterna för utveckling av ny medicinsk forskning för framtiden. Otaliga är de forskare vidMedicinska fakulteten som genom åren fått anslag från stiftelsen, och många är de forskare som inte "överlevt" i forskarvärlden om inte Crafoordska stiftelsen ställt upp med generöst anslag i en känslig och prekär fas av karriären.

Som exempel på Crafoordska stiftelsens stöd till Medicinska fakulteten kan nämnas att vid utdelningen 2011 erhöll inte mindre än 53 forskare forskningsanslag vilka tillsammans uppgick till 16 Mkr. Forskningen som erhållit dessa medel spänner över hela det medicinska området. Som några exempel på det senaste årets forskningsprojekt som fått stöd från stiftelsen kan nämnas:

Thomas Hellmark vid avdelningen för njurmedicin i Lund, forskar på en grupp autoimmuna sjukdomar som heter systemiska vaskuliter. Dessa sjukdomar kännetecknas av inflammationer i små blodkärl som uppstår utan uppenbar yttre påverkan. Förloppet är för patienten ofta mycket dramatiskt och trots mycket aggressiv behandling förlorar många sin njurfunktion. Det är i dag okänt varför sjukdomarna uppstår och mer specifik behandling saknas och Thomas forskargrupp undersöker om sjukdomarna beror på ett fel i patienternas vita blodkroppar som gör att de vita blodkropparna aktiveras och inte kan tas omhand på ett normalt sätt. Denna forskning kan därför skapa förutsättningar för ny och bättre diagnostik och behandling för denna viktiga patientgrupp.

Louise Bennet vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö studerar individer med hög risk att utveckla typ 2 diabetes och undersöker olika metoder för att förebygga att sjukdomen utvecklas. Louise och hennes grupp har valt att framförallt studera malmöbor som är födda i Irak eftersom en relativt hög andel av dessa befinner sig i riskzonen att utveckla typ 2 diabetes. Projektet har som målsättning att visa på framgångsrika förebyggande modeller som lätt kan tillämpas i den kliniska vardagen och i samhället.

Malin Parmars vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap i Lund, har nyligen hittat ett nytt sätt att programmera om hudceller till hjärnceller, utan att passera stamcellsstadiet. Den nya och oväntat enkla tekniken innebär att man aktiverar ett fåtal nya gener i hudcellerna, gener som sedan tidigare är kända för att de är aktiva vid bildandet av hjärnceller i fosterstadiet, och på så sätt får cellen att byta identitet från hudcell till nervcell. Målet för hennes forskning är att med denna nya teknik kunna utveckla nya säkra behandlingar för obotliga sjukdomar i hjärnan, såsom Parkinsons sjukdom.

Richard Frobell vid avdelningen för ortopedi i Lund forskar kring korsbandsskador. En främre korsbandsskada är en allvarlig knäskada som främst drabbar unga aktiva personer. Richards och hans kollegors forskning jämför kirurgisk och ickekirurgisk behandling efter akut främre korsbandsskada i en stor studie kallad KANON. Genom finansiering från bland annat Crafoordska stiftelsen har man nu slutfört studiens femårsuppföljning som kommer att ge svar på förekomsten av knäartros i de båda grupperna.

Dessa forskares projekt är exempel på den forskning som kunnat utvecklas tack vare stöd från Crafoordska stiftelsen. Men stiftelsen har varit framsynt nog att inse att det inte räcker med att forskare har möjlighet till driftsmedel genom forskningsanslagen. Man har insett att det också krävs infrastruktur av olika slag – apparater, instrument mm och att det ibland behövs nya professurer. Modern forskning är i själva verket i hög grad beroende av dyr utrustning. Ofta är denna utrustning så dyr – inte sällan i miljonklassen – att enskilda forskargrupper inte har möjlighet till finansiering genom sina enskilda forskningsanslag. Det krävs istället riktade anslag till just infrastruktur. Här har Crafoordska stiftelsen också varit föregångare. Man har gjort flera större donationer till medicinsk utrustning, ofta efter nära diskussion med fakultetsledningen för att tillförsäkra sig att satsningen är i linje med fakultetetens strategi, och att en utrustning är av värde för flera olika forskargrupper. Man har också stött inrättandet av flera professurer vid fakulteten, exempelvis i njurmedicin och medicinsk inflammationsforskning.

Från min roll som tidigare dekanus och från alla dessa över åren hundratals forskare vars forskning kunnat genomföras tack vare generöst stöd från stiftelsen, och inte minst från alla de patienter och andra som fått ta del av forskningens resultat vill jag framföra ett Tack till Crafoordska stiftelsen. Tack för de ekonomiska stöden, tack för långsiktigheten och hängivenheten, och tack för engagemanget för medicinsk forskning!

December 2011
Bo Ahrén

Framgångsrik medicinsk forskning behöver framstående forskare, bra infrastruktur som apparatur, och närhet till sjukvården.

Framgångsrik medicinsk forskning behöver framstående forskare, bra infrastruktur som apparatur, och närhet till sjukvården.

Bilden visar att Biomedicinskt centrum i Lund (närmast kameran) ligger i omedelbar anslutning till Skånes universitetssjukhus i Lund. På samma sätt ligger Clinical Research Centre i samma område som Skånes universitetssjukhus i Malmö. Närheten mellan akademin och universitetssjukvården är en framgångsfaktor för medicinsk forskning. Foto: Mikael Risedal

Rockensemble under en konsert på Musikhögskolans innergård

På bilden Lina Gefors vid TEM-mikroskopet på Lund University Bioimaging Center. Mikroskopet, som har kunnat inköpas tack vare stöd från Crafoordska stiftelsen, är exempel på viktig infrastrukturFoto: Johanna Sandahl

Jazzkonsert på Palladium i Malmö

På bilden Malin Parmar som är forskare vid Biomedicinskt centrum i Lund.Foto: Katrin Ståhl