“utan vinstsyfte för en viss enskild person eller organisation främja vetenskaplig undervisning och forskning samt vård, fostran och utbildning
av barn och ungdom. Dessutom, men endast i en omfattning som inte står i strid med Stiftelsens ovan angivna huvudsakliga ändamål, må Stiftelsen
även främja välgörande, sociala, konstnärliga, idrottsliga eller eljest allmännyttiga ändamål...”
Min företrädare som ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien, professor Carl Gustaf Bernhard, beskriver med värme i sina självbiografi ska anteckningar, Huset på höjden, det första mötet med Holger Crafoord en kall och snöig februaridag 1979.
Mötet hölls i sekreterarens tjänsterum på Vetenskapsakademien och hade föregåtts av både telefonsamtal och brevkorrespondens där Holger Crafoord klargjort att han funderade på att göra någon form av donation. De samtalade. Crafoord berättade om Gambro och en växande avkastning av verksamheten, och om sina funderingar över hur detta skulle kunna göra forskningen bäst nytta. Bernhard berättade om akademiens arbete för att främja vetenskaperna och för att stärka deras ställning i samhället. Jag kan lätt föreställa mig den glädje som Bernhard måste ha känt när Holger Crafoord klargjorde att han ville bilda en särskild fond för främjande av naturvetenskaplig grundforskning. Fonden skulle heta Anna-Greta och Holger Crafoords fond, och den skulle förvaltas av akademien. Beloppet 10 miljoner kronor nämndes också vid detta första möte, liksom att fonden skulle kunna tillföras ytterligare medel i framtiden. Holger Crafoord ville att en avsevärd del av avkastningen skulle gå till ett årligt internationellt pris, medan Carl Gustaf Bernhard framhöll behovet av forskningsanslag till unga forskare i landet. De två herrarna enades om att prisområdena borde komplettera de områden som belönas med Nobelprisen, och man kom fram till att priset borde uppmärksamma framstående forskning inom områdena matematik, astronomi, geovetenskaper och biovetenskaper, i det sistnämnda fallet med betoning på ekologi. Vid denna tidpunkt var Holger Crafoord svårt märkt av reumatisk värk, och frågan ställdes om också området reumatologi kunde komma i fråga även om området var förhållandevis snävt. Man enades om att ett pris i reumatologi kunde motiveras om det skett verkliga genombrott i forskningen. Efter detta första möte lämnades sedan ärendet över till juridiska experter för att utforma ändamålsbestämmelserna, medan Holger Crafoord reste till Italien för att vårda sin hälsa.
Det kom att dröja nästan ett år innan Crafoord och Bernhard möttes igen. Denna gång skedde mötet på Gambro i Lund. Planerna för den aviserade donationen hade nu fått en fastare form. Den 16 juni 1980 var Carl Gustaf Bernhard tillbaka i Lund för att formellt motta Anna-Greta och Holger Crafoords första donation till akademien. Överlämnandet skedde vid en informell ceremoni i Gambros styrelserum. Carl Gustaf Bernhard beskriver i sina självbiografi ska anteckningar med känsla denna händelse, som blev början på en nära vänskap mellan familjerna Crafoord och Bernhard.
Märkt av sin sjukdom avled Holger Crafoord den 21 maj 1982. Därefter övertog Anna-Greta Crafoord ordförandeskapet i den Crafoordska stiftelsen som bildats 1980, således samma år som den första donationen gjordes till akademien. Stiftelsen har genom åren utvecklats till en betydande bidragsgivare till vetenskap och kultur, och den har kraftfullt bidragit till att stärka Sveriges internationella ställning inom vetenskaplig forskning. Efter den första donationen till akademien har både familjen och den Crafoordska stiftelsen vid upprepade tillfällen tillfört ytterligare medel till Anna-Greta och Holger Crafoords fond, som per den sista december 2005 hade ett marknadsvärde på drygt 104 miljoner kronor. I dag har akademien och den Crafoordska stiftelsen ett nära samarbete för att gemensamt utveckla Crafoordpriset och ge stöd till svensk forskning. Prissumman är i dag 500 000 US dollar och årligen utdelas till akademiens institutioner och till forskningsprojekt sammanlagt ca 1,2 miljoner kronor ur fonden. Genom Anna-Greta och Holger Crafoords fond och samarbetet med den Crafoordska stiftelsen har akademien på ett påtagligt sätt kunnat fl ytta fram sina positioner i arbetet för naturvetenskap.
Snart har det gått 25 år sedan det första Crafoordpriset utdelades i matematik till Vladimir Arnold och Louis Nirenberg. Priset har genom åren vuxit inte bara till belopp utan också i betydelse. Priset räknas i dag till ett av de mera betydande internationella priserna inom naturvetenskap, och därmed har priset blivit ett kvalitativt riktmärke för vetenskap i allmänhet. Man kan fråga sig vad som i längden gör ett pris betydelsefullt. Två framsynta grundvillkor formulerades redan i donationsbrevet nämligen att priset skulle vara internationellt och att prisområdena gjordes breda. Därmed tillgodoses kravet att konkurrensen mellan priskandidaterna kan hållas på högsta nivå. Men kvalitén i prisarbetet skall också framhållas, och där gör akademiens priskommittéer och klasser ett berömvärt arbete. Sammantaget resulterar detta i att det på sikt är den vetenskapliga betydelsen av de upptäckter som belönas som ger priset uppmärksamhet och status.
För att ytterligare stärka prisarbetet har akademien inrättat en Crafoordnämnd under ordförandeskap av akademiens 1:e vice preses herr Wastenson. På basis av gjorda erfarenheter i de olika priskommittéerna har nämnden utarbetat en gemensam handläggningsordning för prisarbetet som lägger ökad tyngd vid att både löpande följa framstegen inom olika delar av de vetenskapsområden som belönas och att efterfråga nomineringar från ledande forskningsmiljöer. Nämnden har också sett över reglerna för Anna-Greta och Holger Crafoords fond och uppmärksammat akademien på att enligt donationsbrevet skall matematik och astronomi uppfattas som ett prisområde. Vidare har nämnden föreslagit att Crafoordpriset i fortsättningen skall utdelas under april/maj i stället som hittills i september. Akademien beslutade den 8 februari 2006 i enlighet med Crafoordnämndens förslag.
Själv har jag nu haft förmånen att som akademiens sekreterare medverka vid de tre senaste utdelningarna av Crafoordpriset. Jag har fått lyssna till vetenskapens senaste framsteg vid de symposier som inleder Crafoorddagarna, och jag har fått träffa och lära känna pristagarna. Alla pristagare har genom sin personlighet och sina framstående vetenskapliga bedrifter lämnat bestående intryck. Det starkaste minnet har jag nog av Carl Woese som fi ck Crafoordpriset i biologi 2003 för sin upptäckt av en tredje huvudgrupp av livsformer, de sk. arkéerna. Hans upptäckt innebar ett paradigmskifte av djupgående betydelse för biologin och dess utvecklingslära. Woese var en pionjär som bildlikt talat bröt ny mark för vetenskapen men samtidens biologer ville inte acceptera hans resultat. Carl Woese fi ck kämpa länge för sin revolutionerande upptäckt, och hans stora glädje över det erkännande som Crafoordpriset innebar för honom personligen gick inte att ta miste på.
Crafoordnämnden har också initierat förberedelserna av fi randet av Crafoordprisets 25-årsjubileum. Jubileet, som kommer att gå av stapeln i Lund mellan den 23 och 26 april 2006, kommer att inledas med en vetenskaplig konferens och avslutas med prisutdelning och middag i närvaro av kungaparet. De prisområden som står i tur för 2006 och 2007 är geovetenskaper och biologi. Båda priserna kommer att utdelas vid jubileet. För närvarande arbetar en programkommitté med att utforma det vetenskapliga programmet för konferensen, och en organisationskommitté håller i de praktiska förberedelserna. Arbetet sker i nära samarbete mellan akademien och Crafoordska stiftelsen med det gemensamma målet att göra jubileet till en kraftfull manifestation för vetenskapen med tidigare och nya Crafoordpristagare i centrum. Akademien kan inte tänka sig något bättre sätt att hedra donatorerna Anna-Greta och Holger Crafoord.
Avslutningsvis vill jag å akademiens vägnar rikta ett varmt tack till familjen Crafoord och till Crafoordska stiftelsen för allt det stöd som utgått till akademiens verksamhet genom åren. Jag vill särskilt tacka Margareta och Lennart Nilsson för vårt öppna och förtroendefulla samarbete med allt som rör Crafoordpriset. Stiftelsen och akademien har det gemensamt att de båda arbetar för att främja vetenskaplig forskning av högsta kvalité. Vi kan dessutom glädja oss åt att det är en uppgift som genom donatorernas framsynthet kommer att bli bestående.
Stockholm den 27 mars, 2006
Gunnar Öquist
Ständig sekreterare
Kungl. Vetenskapsakademien
Holger Crafoord överlämnar donationshandlingarna till Vetenskapsakademiens sekreterare professor Carl Gustaf Bernhard 1980.
Daniel Janzen, Biologipristagaren 1984, mottar priset av Anna-Greta Crafoord.
Astronomipriset delas ut 2005.
Postadress
Crafoordska stiftelsen
Box 137
221 00 Lund
Besöksadress
Malmövägen 8
222 25 Lund
Tel 046-38 58 80
Fax 046-38 58 85
crafoord@crafoord.se
Crafoordpriset delas ut på den s.k. Crafoorddagen varje år på våren antingen i Stockholm eller Lund. Priset delas ut av Hans Majestät Konungen.
